Okej. Att skriva om tvångstankarna igår gav lite perspektiv. Det är nog trots allt inte farligt att bli varm, att stå upp eller (hör och häpna) att bajsa. Jag lägger ner det. Men… Vad händer då? Jo, då börjar jag istället nojja över att jag kanske borde känna mer. Magen är öm och äggstockarna är tunga, men det räcker inte. Borde jag liksom känna mig gravid?
Åh, suck. Ruvardag 3 och jag är redan trött på min hjärna…
Jag har varit så upptagen att blogga om IVFen att jag glömt berätta att hönan Kacka fått en kyckling. Hon låg på tio fina ägg, men bara en liten kyckling blev det! Det var Kackas första ruvning och troligtvis har hon inte varit så duktig på att vända äggen och se till att de var jämnvarma. Kacka är dock väldigt nöjd med sin lille unge. Hon kluckar nöjt och lägger all sin tid på att värma den lille och se till att den äter och dricker. I hönshuset ruvar ytterligare tre hönor nu. Vi tror att Annikas kommer att kläckas viken dag som helst och därefter Lottas och sist Doris. Jag kommer hålla er uppdaterade med kylling-bilder här.
Ja, säkert! När jag blev gravid hade jag inga symtom förrän dagen innan testdagen. Då fick jag grym mensvärk och grät i ett dygn för att jag trodde att mensen skulle komma. Innan dess hade jag inte känt någonting!
Tror att symtom så här tidigt är mer ovanligt än vanligt. Men trots det så letar man sig fördärvad. Söt kackakyckling