10 NovI barnlösas himmel

 

Idag vill jag bara citera underbara Cecilia Ekhems dikt.
 
I barnlösas himmel står barnen på rad
att möta sin längtande mamma
som vandrat i sorg ifrån by, genom stad
med bönen alltid densamma
Låt mig få känna mitt barn mot min hud
låt mig fylla mitt liv med en mening
Nådde de orden en öronlös gud
utan makt att bli fri sin förstening?
 
I Barnlösas helvete går hon omkring
oändligt blodröda dagar
Hon öppnar sin blick och ser ingenting
inget annat än väntande magar
Drömmar om barnet kind emot kind
bara smärtan är kvar när hon vaknar
Finner sig hjälplöst fast vid den grind
som stängts om det liv som hon saknar
 
I barnlösas himmel står barnen på rad
och älskar sin mamma till livet
Avtryck för livet

Avtryck

3 Responses to “I barnlösas himmel”

  1. Cecilia skriver:

    Tack till er båda! Så glad jag blir! Mitt i smärtan är det svårt att tro att någon lyssnat. Men vi fått just de barn vi väntade på var det lätt att se att Gud fanns där och bar oss fram. Jag önskar också er den känslan.

  2. nabbarochklor skriver:

    Ja, håller med dig Susanna!! Den dikten sätter ord på allt. Den där känslan av att mina barn redan finns men att de inte får komma till mig. Att jag väntar på dem och de väntar på mig och däremellan står en Gud som saknar makt. Jag ber och jag ber, men ingen hör. Tack Cecilia Ekhem för den dikten!!

  3. Susanna skriver:

    Vilken fantastisk dikt! Den summerar allt jag känner och har känt i många år nu. ”En öronlös gud”? Ja många gånger har jag undrat varför det här bara fortsätter utan slut.

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. And trackBack URL.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu