Blir smått tokig. Varför kan man inte få progesteronet oralt? HATAR dessa vaginlala jävla krämer, tabletter, och Fan och hans moster. Nu står jag mitt uppe i det som är värst med just Crinonen. Den kommer efter en vecka ut i större gummiaktiga klumpar och i värsta fall är klumparna färgade. Och så blev det idag. Jag VET att det hänt mig innan, men jag kan inte minnas om det varit okej eller i nära anslutning till missfall. Minnet är plötsligt blankt. Hur har Crinone funkat för er?
Googleresultatet visar att rosa, gult, orange och aprikos är vanligt och ofarligt. Men det känns inte så. Det känns som att det BETYDER något. Att något dåligt är på väg att hända. Jag har ingen panik nu, mer en lugn känsla av att ”jaha, nu händer det”. Så tråkigt. Det känns som att aprikosrosa Crinone idag betyder mens imorgon på BIM.
Men samtidigt har jag fortfarande väldigt ont i hela magen och misstänker fortfarande överstimulering. Jag har mejlat med Dr O och han tycker att det är ett bra tecken så länge jag inte mår sämre än såhär. Jag är öm från blygdbenet upp till övre revbenskanten, det spänner och värker. Igår när vi var i skogen blev jag andfådd även när vi gick långsamt. Jag fick som dubbelsidigt håll, vilket inte riktigt passar på något annat än just överstimulering. Jag vaknar på natten när jag vänder mig för att det gör ont. Och jag borde väl inte känna så om det blir mens imorgon?
Brösten är fortfarande ömma, särskilt på kvällen. Men molvärk vet jag inte om jag har, eftersom resten av magen gör för ont för att kunna urskilja.
Ja, så här är det 13 dagar efter ett äggplock i IVF-cykel. Precis såhär jobbigt är det. Det går inte att komma ifrån.
Tjuvtesta? Nej, det spelar ju ingen roll just nu. Jag vet att positiva test inte garanterar något alls, man kan blöda en timme senare ändå!
Tanken är att jag ska lämna blodprov i veckan, när jag känner mig stark, om jag inte börjat blöda innan dess..
Ni som haft rosa Crinone berätta gärna om era erfarenheter!!!
Tack Sara för att du berättar! Det lugnade mig massor när jag läste! Jag har vart inne på din blogg nu och läst. Vilken kamp ni hade innan tvillingarna! Och sen tre barn på raken då, helt otroligt. En fantastisk historia, man ska verkligen aldrig ge upp! Kram
Och jag tänker på dig Susanna!! Kram
Tack Bortom Längtan! Ja, har man inte varit där så anar man nog inte att det kan vara SÅ jobbigt… Kram
Tänker på dig och hoppas att allt är bra. Vet hur fruktansvärt jobbiga dessa dagar måste vara för dig. Kram!
Tänker på dig! Önskar att det går vägen. Kram
Åh vad jag lider med dig, de sista ruvardagarna är ju såå påfrestande. Jag håller tummarna för er!
Angående färgad crinone så kom det både sista IVF-försöket på vår första omgång försök,som sen blev mina tvillingkillar och även vårt senaste ivf-försök som genererade till bebisen i min mage. Mao – det behöver absolut inte vara ett dåligt tecken. Det är nog helt enkelt bara så att det är känsliga slemhinnor som spökar tror jag..