Än så länge är jag lugn. Vi får ta en timme i taget. När oron drar förbi så tänker jag på Dr O:s leende när han tar emot oss imorgon och hans lugn. Jag tänker på hans ord inför den förra undersökningen ”Ta det med ro.”. Fyra enkla ord.
Undersökningen kommer att bli jobbig. Och utöver att se ett friskt embryo med pickande hjärta hoppas jag på att Dr O hittar det snabbt och att jag slipper den ångestfyllda väntan på britsen.
Hur ser livet ut så här dags imorgonkväll?
Tack alla kära! Jag har känt ert stöd idag!
Lina, fy vad jobbigt att få tiden flyttad
Håller tummarna för ett lyckat ultraljud!
Hoppas så att det ska gå fint idag!
Uppdatering: min tid blev flyttad till imorgon istället. Puh. Men hoppas att din går väl!
Samma ängslan här. Ultraljud nummer 2 idag. Tiden rör sig på något konstigt sätt. Den går inte snabbt nog, men inte långsamt nog heller. Jag vill på ett sätt bara ha det gjort för att slippa oroa mig men jag värderar de här timmarna så högt nu, klappar magen och ber att de inte ska vara de sista. Fy fan vad ivf-skiten gör med en. Hade vi varit ”normalt” gravida hade jag säkert också varit orolig men jag tvivlar på att det här hotande stupet skulle vara fullt lika djupt. Usch. Låt det går bra för oss båda och våra tre små idag. Tänker på dig och tar till mig orden om att visualisera en lugn doktor O, fast i mitt fall en doktor B. Bara andas.
Tänker på dig idag.
Stor kram!
Och självklart, lycka till idag! Tänker på dig.