Jag önskar att livet vore som en blogg, med fasta rubriker för varje del. En rubrik i taget, ett problem i sänder. Men så är det inte.
Natten till igår drabbades min söta svärmor, Lille E och M:s fina farmor av en allvarlig hjärnblödning. Vi vet inte om hon kommer att klara sig. De senaste två dagarna har varit kaos. Ett enormt och svårt livspussel för att få ihop så många timmar på sjukhuset som möjligt per dygn och ändå passa dagistider, ättider, hundpromenader och hjälp med barnpassning. Nu sitter jag ner i soffan för första gången sedan mitt senaste inlägg. Vi är helt slut. Imorgon är en ny dag med ett nytt pussel. Läget är fortfarande kritiskt och vi befinner oss i en krisfas. Vi vet att vi förlorat någon vi älskar oändligt mycket, oavsett om hon överlever eller inte.
Jag kan inte skriva om symtom och tankar, det finns inte plats för det i min kropp. Men hopp finns det. Mitt i allt detta så viskar vi fortfarande till varandra att det ska gå bra för vårt lilla embryo. Kvällen innan allt hände kände jag av en molande värk i livmoder, men sen dess har jag inte haft en lugn stund. Det drar ihop sig mot BIM (beräknad Icke Mens) och jag klarar inte av att tänka på att det finns risk för ett hårt slag till.
Jag vet inte hur det blir med bloggen i dagarna, vet inte om jag orkar skriva. Hoppas ni förstår. Kramar
Åh, tack E!! Jag hoppas att du har rätt. Det känns ju som kaos inuti mig och i vardagen just nu, så jag undrar givetvis hur det kommer att påverka. Ska in och läsa hos dig nu! Håller tummarna benhårt att jag kommer få ännu mer glada besked!!!! Hård kram!
Tack Cecilia! Du läste mina tankar. Funderar mycket över om det ens är möjligt att bli gravid när man är så pressad och orolig som jag är just nu. Men du gav mig svaret. Tack! Hoppas att din pappa finns kvar och mår bra idag. Kram
Tack snälla Sofia, det värmer!! Stor kram tillbaka till dig <3
Tänker på er. Hoppas allt går ok, både med ruvningen men kanske framför allt med din svärmor. Kram.
Kära du, så ofattbart tungt! Varma tankar till er. <3
Och minnen från vår första (och lyckade) IVF som skedde när min pappa nyss hade fått svåra hjärnblödningar efter en olycka.
Stor kram
Vad tråkigt att höra! Eftersom jag inte hört något från dig på länge, misstänkte jag att något inte var rätt. Tänk inte på oss nu. Tänk bara på er. Hoppas ni får god hjälp från sjukhuset så ni har möjlighet till krissamtal. Jag tror inte sorg eller oro påverkar möjligheten till en ev graviditet. Stor styrkekram!