Aktiv förträngning kanske, men jag orkar inte riktigt vara nervös inför morgondagen. Eller ja, nu är klockan över midnatt, så idag. Idag ska våra tre små pluttar tinas upp. De som frystes ner för snart ett år sedan. De där embryona som jag tänkt på dagligen. Jag hade aldrig trott att vi skulle låta tina alla samtidigt. Men nu är det bestämt. Jag får erkänna att jag fortfarande tvekar om det är rätt. Igår läste jag igenom IVF 4 och 5 här i bloggen och blev förvånad över hur många detaljer jag glömt. Jag mindes inte alls att vi fick ut 15 ägg i IVF5 som sedan blev till 12 befruktade embryo. Tänk att det var så många. Och av dessa 12 blev det fyra blastocyster. Jag har skrivit att jag frågat embryologen om övriga hade dött och att hon svarat nej, de vara bara inte dugliga att frysa. Jag grubblar nu över om det betyder att någon ändå hade varit i skick att återföras. Jag grubblar eftersom jag undrar hur stora chanserna är att våra tre små embryo kan bli till åtminstone en blastocyst…
Denna gången är det Lutinus istället för Crinone, trots att jag fått sveda av Lutinus innan. Det är stimulerat istället för ostimulerat och det kan bli embryon från IVF4 istället för 5. Vi ändrar alla parametrar och det känns skönt. Jag vill gå in i detta med tanken att vi ska få ett barn, inte fler missfall.
Tack Carolina, så snällt av dig!!!! <3
Vi är inte på RMC iom att det är syskonförsök. Vi är på Nordic IVF Malmö, världens bästa klinik om du frågar mig
Trots att vi inte lyckats än. Jag känner mig så trygg och väl omhändertagen där. Jag hoppas att RMC blivit bättre sedan 2011, då var det katastrof. Deras statistik har ju dessutom visat att de har sämst resultat i hela Sverige, vilket gör mig besviken på Landstinget. Jag tycker att den allmänna vården inte ska vara sämre än den privata. Helt tokigt! Men roligt att ni känner er nöjda, det gör mig glad!!
Trivs ni på rmc nu? Jag och min man gjorde vår första ivf där nu i jan och vi tyckte vi blev bemötta väldigt bra, hur har det gått?
Jag håller tummarna för ett barn – jag håller tummarna allt jag kan