Livet tuffar på här. Jag började jobba för en månad sedan på ett helt nytt jobb och det är så himla roligt! Jag har blivit en mycket gladare mamma och fru. Vi delar på föräldraledigheten, jag jobbar 60% och maken 40%. Det passar mig helt perfekt!
Vi har nya planer på gång för vår familj och jag har därför i dagarna startat en ny blogg. Ni är alla så varmt välkomna att följa oss här!
Dodde växer så att det knakar och lär sig nya saker varje dag. Just nu har gått över från att vara helt tokig i att städa ”tääda” till att bara vilja vara ute i trädgården med hönsen ”kacka”. Från morgon till kväll pekar han mot fönster och dörrar och frågar ”Kacka?”, och lydigt lyfter vi upp och bär runt i huset tills vi hittar rätt fönster så att han kan få titta på hönsen. Ett par gånger om dagen går vi ut och ger dem lite matrester. Dodde har lärt sig hur man kallar på dem. Sen står han mitt i flocken och kacklar medan han tittar på dem medan de pickar i sig pastan, brödet och grönsakerna som vi brukar ha med oss. När vi till sist måste gå in blir han lika ilsken varje gång och gråter förtvivlat efter kacka. Överhuvudtaget är han väldigt glad för djuren. Han kramar och pussar både hundarna och katterna flera gånger om dagen. Hittills verkar samtliga acceptera det och verkar vara väldigt trygga med honom. Han hämtar också saker som han tycker tillhör dem och ger dem. Vår lilla gårdshund blir serverad sina leksaker när hon sover, han till och med försöker stoppa in dem i munnen på henne. Hon vaknar förvirrat och accepterar till sist människovalpens envishet och sover vidare med en leksak i munnen. Stora gammelhunden Vilding tittar förvirrat på mig när Dodde lägger hennes sele och koppel på hennes rygg och klappar fint ovanpå. Sådär, där ska de vara. Sen går han sin väg.
Lille E är både stor och väldigt liten. Ibland glömmer jag hur stor han är, ibland känner jag att jag har för stora krav på en som är så liten. Han är så klok, så rolig och så otroligt fin. Han har påverkats mer än Dodde av att jag börjat arbeta, vilket förvånat mig. Han har plötsligt blivit klängig och mammig. Och för första gången svartsjuk på sin lillebror när han sitter i famnen hos mig. Jag gör mitt bästa för att krama och pussa honom så mycket jag hinner. Han kommer ständigt med roliga kommentarer och spännande frågor. Idag, efter middagen sa han ”Tack för maten, Freaking Beautiful!” till mig eftersom jag förklarat för honom vad Robin Bengtsson Schlagervinnande låt betydde. Jag hade sagt att Freaking Beautiful betyder typ himla jättesnygg. Min lilla gosse!
