Jag hämtar mig långsamt efter nervpressen igår. Idag har jag sovit massor. Ingen blödning alls, vilket är extremt skönt. För andra dagen i rad har jag mått väldigt illa fram till sen eftermiddag och jag börjar misstänka att jag inte har kräksjuka trots allt. Illamåendet är nog ett bra tecken. Fler bra tecken är just tröttheten, molvärk ofta, och att mina bröst har växt ett par storlekar och gör mer ont. De symtom som jag saknar och brukar ha är aversion mot söta saker och näsblod.
Idag kretsar tankarna kring risken för missfall. Hur stor är den? När är risken som störst? Och hur stor är risken för MA igen?
Google. Det finns alltid där. Min psykolog råder mig till att låta bli informationssökandet. Jag kan förstå varför, och jag försöker verkligen in i det längsta, men igår pushades jag över gränsen och kontrollbehovet tar överhanden.
Så vilka är orsakerna till missfall? Jag har gjort en lista.
- Rökning
- Mediciner och droger
- Myom eller andra störningar i livmodern
- Immunologiska problem hos kvinnan
- Hög ålder
- Avvikelse i blodet som leder till blodproppar i moderkakan
- Övervikt
- Kromosomfel
Hur stor är risken? Det verkar som att risken är ca 15% när graviditeten väl är bekräftad efter beräknad dag för mens. Dessförinnan är risken 60%. Efter att man kunnat se ett hjärta slå på ultraljudet är risken så låg som 2-5%. Jag hittar inga siffror kring hur vanligt det är med MA.
Jag kan kryssa av alla punkter på listan utan den sista. Kromosomfel. Mitt största hjärnspöke. Men jag tänker att risken för kromosomfel borde vara lägre eftersom vi redan har ett gemensamt barn? Och eftersom jag kan kryssa av allt annat från listan så kanske risken är mindre än 15% för just oss?
Så fort man kan räta ut ett frågetecken så skapar man ett nytt….
