I veckan sade jag till Lille E när han sparkade mig i magen på skötbordet att han inte får sparka mamma i magen eftersom det finns en liten bebis därinne. E tänkte efter en stund och sen gjorde vi annat. Igårmorse gick han fram och drog upp min tröja, stoppade in pekfringret i min navel och sa ”Bebishål!”. Sen kikade han in i naveln som om den vore ett nyckelhål.
Igår eftermiddags fick jag se ett riktigt bebishål. Ett hål i min mage där bebisen skulle ha funnits. Jag önskar så att allt varit annorlunda och att vi hade fått se ett litet pyre med pumpande hjärta. Bilden från monitorn har etsas sig fast. Det svarta tomma hålet i min mage.
Idag känner jag mig extremt tom och oändligt ledsen. Nu sitter jag med bebisfilten jag köpt i knäet och det lilla setet med bebiskläder. Jansson, som var solstrålen bakom molnen. Nu är solstrålen för evigt borta.
Hejdå min lille bebis. Älskar dig
Igår kväll kom regnet. Som en vän skrev till mig -himlen grät för oss. Imorse sken solen när vi vaknade, men världen är ändå så otroligt mörk och jag undrar hur jag ska kunna ta mig igenom och förbi det här. Jag har ringt kliniken och bett om en sjukskrivning. Jag kan omöjligt gå till jobbet och gå där och vänta på missfallet. Min syster skickade en dikt till mig som säger allt.
Vad skönt! Jag tänker likadant nu, att vi kör igång så fort det bara går. Men jag gissar att kliniken vill att man har en riktig mens innan man sätter igång igen. Tid, tid och tid. Suck. Men jag mår lite bättre idag så jag hoppas att det snart känns okej. Tack så mycket Sophie för att du delar med dig och ger mig så mycket hopp. Det är ovärderligt! Kram
Tack Anna-Bell! Det hjälper mycket att få höra andras berättelser. Jag känner mig mindre ensam då. Stundtals känns det som att alla andra får barn på löpande band och det bara är vi som kämpar i motvind. Jag oroar mig lite hur det kommer att påverka mig i framtiden NÄR vi blir gravida igen. Har du varit mycket orolig i början av graviditeterna? Jag tänker att nästa gång kanske inte ens det går att vara glad, bara orolig? Kram, och tack för att du skriver och tröstar mig <3
Fick vanlig mens en månad efter allt kommit ut. Så vi började försöka direkt. Tog ett halvår innan det andra plusset kom. Sen finns det andra som blir direkt efter ett missfall. Jag hoppas du mår bättre snart. Kramar
Hej!
Hamnade här av en slump, genom att din blogg var länkad hos en annan.
Jag har gjort 13 behandlingar och, fått fyra tidiga missfall, för att få mina två älskade barn. Jag vet hur jävligt det kan kännas, hur tung sorgen kan vara.
Styrkekramar till dig!
Anna-Bell
Tack Sophie! Dina ord gör mig hoppfull, och hopp behöver jag oändligt mycket nu. Hur snabbt efter ditt missfall kunde ni försöka igen?
Tack❤️❤️❤️
Oändligt med kramar till dig min vän ❤
Känner så igen mig i det du skriver. Vi var med om ett MA förra året. Det gjorde så ont, jag mådde dåligt flera veckor. Men nu är jag gravid igen å har BF om två dagar. Kanske inget du egentligen vill läsa nu. Jag hittade din blogg för någon dag sedan, å jag hoppas verkligen det är eran tur snart. Även om jag förstår att det var nu du ville ha den turen. Det är så orättvist att man ska behöva ens få vara med om ett missfall. Jag hoppas du kommer på fötter snart. Jag skickar en massa styrkekramar <3