Fullt ös har det varit sen sist. vi har haft födelsedagsfirande i helgen, vilket innebar städning av hela huset kvällstid förra veckan. Nu är vi lite slitna. Kanske inte lite slitna, ganska mycket… Igårkväll lade vi oss på en madrass framför öppna spisen och slappade hela kvällen. Söte maken hade tagit fram choklad och lite skumpa, filtar och kuddar medan jag nattade E. Det var skönt att slippa ifrån bruset en hel kväll, ingen tv och inga mobiler. Vi sa nog inte så mycket, fnittrad, pussades och tramsade för första gången sen efter IVFen. Det var dags att slippa allvaret och ledsamheten.
Idag har det varit en lång dag på jobbet för mig. Och idag saknade jag lille E så mycket att det gjorde ont i hjärtat stundvis. Det är värst på måndagar när jag fått snusa på honom hela helgen och vant mig igen vid att ha honom nära. Ikväll när jag kom hem kom han springandes till mig och ropade Heeeiiiiiijjj! Sen skulle vi pussas och kramas länge. Det är långa pussar som gäller nu. E vill ha mun mot mun och många långa smackar. Vid middagen fick vi ta pusspauser och E lutade sig mot mig och blundade medan jag fick pussa hela hans lilla fejs. Det finns nog ingen annan som jag vill pussa på utan reservationer trots att han är totalt insmord i bearnaisesås.
